LA36

I/O-ställdonet kan styras med en analog signal. I det här fallet är insignalen variabel och inte bara på eller av. Den analoga insignalen kan användas för styrning av antingen position eller varvtal.

Servostyrning används för att styra ställdonets position. Detta görs med en analog insignal, t.ex. 4–20 mA, som täcker hela ställdonets slaglängd. Detta är särskilt relevant i applikationer där ställdonet vid normal drift måste röra sig till flera målpositioner.

Proportionell styrning liknar servostyrning, men istället för att styra kolvpositionen styr den analoga signalen ställdonets hastighet och riktning. En vanlig typ av proportionell styrning är joysticken, där mittläget är neutralt och en rörelse bakåt eller framåt flyttar ställdonet i motsvarande riktning.

Fördefinierade positioner är användbara om du vill flytta till exakt samma position varje gång. Detta kan till exempel styras med tryckknappar eller anges som ett kommando på din PLC (programmerbar logisk styrning). Den digitala insignalen ska förbli hög tills målpositionen har nåtts, men ställdonet kommer inte att röra sig bortom den punkten.

Inlärningsläge gör att ställdonet kan lära sig ett nytt ändläge. Inlärningen görs baserat på fördefinierade zoner längs slaglängden och en strömgräns för att trigga det nya ändläget – som ett hinder. I vissa fall kan det vara bra att överväga en funktion där ställdonet ”går tillbaka” – detta gör att man kan lära in ett nytt ändstopp en bit bort från den mekaniska blockeringen, vilket potentiellt förlänger ställdonets livslängd och ger en jämnare rörelse.

Det är också möjligt att ställa in ställdonets hastighet i inlärningsläge – om du vill att det ska gå långsammare när det lär in ett hinder.

Inlärningsläget kan utföras direkt i Actuator Connect™ eller genom att kortsluta de röda och svarta kablarna.

Genom att aktivera inlärningsläget med hjälp av kablarna kan du enkelt starta denna process direkt i applikationen – även flera gånger under ställdonets livslängd. Ställdonet behåller alltid de inställningar för zon, hastighet och ström som du angav när det beställdes, eller som du har konfigurerat i Actuator Connect, och använder dessa för att ställa in de nya virtuella gränserna.

Styrningen av ett elektriskt linjärt I/O-ställdon baseras på en integrerad styrenhet eller H-brygga som ställer om spänningens polaritet till DC-motorn. Här kan du dra nytta av lågströmsbrytare, eftersom en hög digital signal på bara några mA får ställdonet att gå.

Den integrerade H-bryggan öppnar upp för många olika styrningsalternativ från kretskortet, såsom hastighet och rampning.

H-bryggan har fyra brytare, i detta fall transistorer, som är anslutna till strömförsörjningen upptill och nedtill på H-bryggan. Dessa transistorer ersätter mekaniska reläer. H-bryggan ger en ganska enkel styrning av ställdonets rörelse in och ut. När strömmen är på måste två av transistorerna aktiveras för att strömmen ska ledas diagonalt förbi motoranslutningen – vilket gör att motorn körs i en riktning.

Bluetooth^® lågenergiantenn är monterad på kretskortet inne i ställdonets aluminiumhölje. Höljet reducerar signalstyrkan avsevärt och det är därför viktigt att även ansluta signalkabeln. Signalkabeln har en särskild ledare för att förstärka Bluetooth^®-signalen och om den inte är ansluten kommer du att ha svårt att ansluta till ställdonet i Actuator Connect.

På LINAK^® levererar vi ställdon med två olika programversioner för CAN-bus – v1.x eller v3.x.

Ta reda på ställdonsversionen med programvaran LINAK BusLink
Anslut till ställdonet med programvaran BusLink för att verifiera rätt programvaruversion. När ställdonet är anslutet kan du se fliken ”Anslutningsinformation”. I exemplet nedan har ställdonet LA36 CAN-bus version 3.0.

För mer information, se kapitlet BusLink servicegränssnitt i CAN-bus bruksanvisning.

 

Vad är skillnaden mellan version 1.x och version 3.x?
På CAN-bus v3.0 har vi introducerat flera nya funktioner, t.ex. maskinvaruadressering, dynamisk hastighetsinställning, mjukstart-/mjukstoppskommandon och ökad kompatibilitet (125 kbps, 250 kbps, 500 kbps och Autobaud).
Observera att mjukstart/mjukstopp numera måste definieras i CAN-bus-kommandot (i version 3.x). Om den ställs in som 0 sker ingen rampning. Om den ställs in på 251 kommer den att använda ställdonets fördefinierade fabriksinställningar. Alla värden däremellan ställer in rampningstiden.

För mer information, se kapitlet Kommunikation i CAN-bus bruksanvisning.

BusLink snabbguide
Om du klickar på BusLink-ikonen kommer du till en guide för hur du använder BusLink-programmet till ditt ställdon.

En vanlig typ av linjärt ställdon är ett elektriskt linjärt ställdon. Detta består av tre huvudkomponenter: spindel, motor och växel. Motorn kan vara av typ AC eller DC, beroende på effektbehov och andra inverkande faktorer.

När operatören skickar en signal, detta kan ske via så enkel styrning som en tryckknapp, omvandlar motorn den elektriska energin till en mekanisk energi som roterar växeln som är ansluten till spindeln. Detta gör att spindeln roterar och att spindelmuttern och kolvstången flyttas utåt eller inåt, beroende på vilken signal ställdonet får.

En tumregel är att tät gängning och mindre spindelstigning ger en långsam rörelse, men med betydligt högre lastkapacitet. Å andra sidan ger en glesare gängning och högre spindelstigning snabbare rörelse med lägre last.

Gå in på Actuator Academy™
Utforska vad det är som gör ställdon till det perfekta valet för användning i industrimaskiner och lär dig mer om den bakomliggande tekniken.

Välkommen till LINAK Actuator Academy™

Det finns många olika typer och storlekar av elektriska linjära ställdon. Från små och kompakta för montering i trånga utrymmen, som rullstolar, till stora och kraftfulla som kan flytta tunga föremål, som exempelvis motorhuven på en hjullastare. Utöver storlek och kraft finns även flera olika konstruktioner av elektriska linjära ställdon.

Grundkonstruktionen har motorhuset på utsidan av växel- och spindelprofilen. Men i begränsade utrymmen används ett elektriskt ställdon där motor bara förlänger själva profilformen. Till kontorsbord och vissa sjukvårdsapplikationer används lyftpelare som Inline-motorhus med två alternativt tre steg.

Sedan Bent Jensen, grundare och VD för LINAK, tillverkade det första elektriska linjära ställdonet 1979 har företaget fortsatt utvecklingen av nya ställdon och förfinat den bakomliggande innovativa tekniken för att förbättra rörelselösningarna inom många olika branscher.

LINAK utformar och tillverkar många typer av linjära ställdon och lyftpelare, med olika hastigheter, slaglängder och kapaciteter. Från de kompakta inline LA20 till robusta LA36, ställdonen från LINAK byggs speciellt för att passa nästan alla applikationer.

Med en nära nog oändlig lista över kundanpassningar som hjälper konstruktörer att skapa unika applikationer, så är likväl LINAK utbudet av ställdon större än denna produktlista.

Ett linjärt ställdon är en enhet eller maskin som omvandlar rotationsrörelse till en linjär rörelse (i en rak linje). Detta kan utföras med hjälp av elektriska växelströms- och likströmsmotorer, som vi på LINAK använder, alternativt kan rörelsen drivas med hydraulik och pneumatik.

Elektriska linjära ställdon är dock det bästa valet när man behöver en exakt och ren rörelse. Ställdonen används för alla typer av applikationer där man behöver kunna tilta, lyfta, dra eller trycka.

Elektriska linjära ställdon används i allt från privata hem, kontoren där vi arbetar, alla områden på ett sjukhus, i produktionen, till lantbruksutrustningen och på många andra ställen. LINAK elektriska ställdon skapar rörelse till både bord, kök, sängar och britsar, men även till sjukhussängar, patientlyftar, operationsbord och liknande på exempelvis sjukhus och vårdcentraler.

Inom industrin och i krävande miljöer kan elektriska linjära ställdon ersätta hydrauliska och pneumatiska lösningar – exempelvis inom jordbruket, byggsektorn och i utrustning för industriautomation.

Du behöver godkänna cookies för marknadsföring för att kunna se filmen

Elektriska ställdon ger ökad effektivitet och ger användaren precisionsrörelse tack vare flera olika styralternativ och tillbehör. Bland styralternativen för elektriska ställdon finns bland annat handenheter, pedaler, bordskontroller, programvara, mobila appar och mycket mer.

Helt utan slangar, oljor eller ventiler – elektriska ställdon kräver inget underhåll och skapar en säker användarmiljö. Högkvalitativa elektriska ställdon genomgår en rad olika tester som utsätter ställdonen för extrema belastningar. Detta görs för att kunna garantera optimal prestanda, när som helst och var som helst. Dessutom utformas både ställdon och tillbehör för att vara enkla att montera och installera i många olika applikationer,

på så sätt blir det enkelt för alla att skapa den precisionsrörelse som behövs. Eldriften ger möjligheter till andra smarta egenskaper, som CAN-bus (LINAK erbjuder CAN SAE J1939 och CANopen för styrning av ställdon). Integrated Controller (IC) kan ge olika typer av positionsinformation, virtuella gränslägen, mjuk start och stopp, strömbegränsning och justerbar hastighet.

Du behöver godkänna cookies för marknadsföring för att kunna se filmen