På grund av coronaviruset har hygien verkligen hamnat i fokus. Tror du att allmänheten kommer att ha ökad medvetenhet kring detta på längre sikt?
Coronaviruset har verkligen satt fokus på hygien och ökat medvetenheten kring infektionsförebyggande åtgärder. Detta har dock varit i fokus flera gånger tidigare och inte enbart inom den professionella sektorn. Det har kommit flera rapporter och artiklar i olika media under de senaste åren, framförallt vad gäller multiresistenta patogener och problemet med vårdrelaterade infektioner. Därför anser jag att ämnet har funnits i medvetandet ett bra tag nu. Det var dock en viss minskad drivkraft att agera kontinuerligt kring detta, men så är inte längre fallet.
Kommer detta att påverka egenskaperna hos sjukvårdsutrustning och hur den används?
Ja, fokus kommer i allt högre grad att riktas mot sjukvårdsutrustningen och hur den används. Eftersom den moderna medicinen är mycket teknisk och många av produkterna är mycket tekniskt avancerade men inte speciellt hygieniskt utformade. Detta är ofta ett problem när det gäller att bearbeta dessa föremål, dvs. rengöring, desinficering och, vid behov, sterilisering av produkterna. Som en parentes kan nämnas att detta inte bara gäller för sjukvårdsutrustning.
Innebär detta att branschen står inför stora utmaningar och måste arbeta med utveckling av hygienbiten så snabbt som möjligt?
Jag anser att hygienisk design och specifika krav för bearbetning vidare till att validera bearbetningsinstruktioner inte enbart är relevant för steril och nästan steril sjukvårdsutrustning, utan även för icke-kritiska produkter. Jag är övertygad om att detta blir en stor fråga för dem som tillverkar sjukvårdsutrustning. Detta uppvisas även av arbetet med den internationella standarden ISO 17644, som nu håller på att tas fram och som just rör bestämmelser inom detta område. En riktlinje som presenterades för ungefär fem år sedan av FDA (U.S. Food and Drug Administration) har redan satt fokus på bearbetningen.
Katja Eberhardt samtalar med Prof. Clemens BulittaFinns det redan idag några initiala förfaranden rörande hygienisk design inom branschen?
Ja, de första tillverkarna har redan påbörjat arbetet med detta och inom VDI (Sammanslutningen av tyska ingenjörer) leder jag en teknisk kommitté som arbetar med styrning av områden inom sjukvårdsanläggningar relaterat till hygien. Vi arbetar med två projekt som gäller klassificering av dessa områden och produkter, samt hygienisk design. Som du kan se; Frågan har redan fått fart. I framtiden antar jag att motsvarande aspekter inom design, konstruktion och material kommer att bli allt viktigare vid utveckling av dessa produkter.
Exakt vilken roll har design för att skapa en hygienisk produkt?
Detta omfattar ytornas grovhet, geometri, hopfogning och anslutningsteknik, materialens resistans mot rengörings- och desinfektionsmedel, stabilitet mot värme och mycket mer – beroende på applikationsområde och behandlingsprocess. Livsmedelsbranschen är redan långt före när det gäller detta. Många av dessa ämnen har redan reglerats genom standarder.
Innebär det att livsmedelsbranschen är en bra förebild?
Ja, detta hanteras annorlunda inom livsmedelsbranschen. Där har hygienisk design varit etablerat under lång tid. Principen är tydlig: Designåtgärderna är avsedda att säkerställa att farliga mikroorganismer, men även vanlig smuts eller liknande, under inga omständigheter kan hamna i livsmedelsprodukterna. På grund av detta har maskin- och anläggningstillverkare samarbetat med livsmedelsproducenter och livsmedelstekniker för att utveckla en rad DIN-standarder från tyska VDMA. Men nu sker även en omprövning inom medicinteknikbranschen och vi hoppas att vi kan ta de första stegen och ge ett viktigt bidrag genom VDI:s tekniska kommitté och riktlinjeprojektet rörande hygienisk design.
Tror du att mekanisk rengöring kommer att spela en viktigare roll i framtiden jämfört med idag?
Mekanisk rengöring eller generell bearbetning, där det även krävs desinfektion och sterilisering, är enklare att standardisera än manuella processer, eftersom dessa alltid är personberoende. Personberoende innebär alltid att det är tidsödande och kan leda till fel. Mekanisk bearbetning erbjuder alltså flera fördelar: Den rekommenderade bearbetningsmetoden är huvudsakligen en automatiserad process, speciellt för steril och nästan steril sjukvårdsutrustning. Detta beror på att det är enda sättet att tillförlitligt kunna garantera en kontrollerbar och säker process, samt att man alltid får samma resultat. Det är betydligt vanligare att det blir fel vid manuella processer, vilket ofta används för sjukhussängar, britsar och liknande. Hygienresultatet är inte lika bra. I framtiden anser jag att det är viktigt att skapa arbetsprocesser som är effektiva när det gäller kostnaderna.
I vissa länder är det vanligare att man använder tvättunnlar än vad det är i andra länder. Tror du att den aktuella krisen kommer att innebära att man tänker om här?
Den viktigaste frågan blir, vilka är fördelarna för mig med att använda en tvättunnel? Om det finns fördelar när det gäller effektivitet och lönsamhet så är detta alltid väldigt övertygande argument. Om potentialen ligger på den kvalitativa sidan är det många människor som kommer att vara tveksamma eftersom det naturligtvis medför en del initiala kostnader och nya arbetsprocesser. Jag kan tänka mig att på grund av en ökande medvetenhet kring hygien och kanske även på grund av de krav som i slutänden kommer från lagstiftande myndigheter, kan kvalitetsaspekten bli en allt viktigare faktor och alltså ingen möjlighet att undkomma en sådan investering. Jag anser att en sådan här lösning betalar sig på sikt. Det är dock svårt att argumentera för detta i Tyskland: Vårt system är fortfarande mycket kostnadsdrivet och du ser bara grundinvesteringen. Det är inte vanligt att man beaktar livscykelkostnaderna. Ofta finns det inte tillräckligt med plats för att inhysa tvättunnlar i anläggningen.
Har du några tankar kring vilken annan utrustning än sjukhussängar som skulle kunna användas i tvättunnlar?
Tvättunnlar skulle även kunna användas för behandlingsstolar som inte är fast monterade, mobila toalettstolar, britsar och bord, för att nämna några exempel. Framtiden är dock inte enbart tvättunneln, utan även automation i mer generell mening. Det finns projekt inom robotteknik som kommer kunna utföra en automatisk rengöringsprocess: Rengöringsverktyget kommer till produkten och inte tvärtom. Det är på gång. Det kan vara typ en huv som utför rengöringsprocessen på plats – den mobila tvättroboten. Det finns även forskningsprojekt med förarlösa transportsystem som kör in sjukhussängar i tvättunnlar. Detta är ett pågående arbete.
I vilken omfattning spelar automation redan en roll inom förberedelser, utöver för tvättunnlar?
Detta är ett spännande ämne. För närvarande föredras ytlig rengöring med hjälp av våtrengöring eller våtservetter av både ytor och föremål. Det finns dock olika forskningsprojekt som är i gång rörande alternativa förfaranden, så som UVC-ljus eller kall plasma. Å andra sidan så påverkar dessa förfaranden produktens design, exempelvis att plast åldras på grund av UVC-ljus. Detta innebär att bearbetningen är en komplicerad process med många inverkande faktorer.
Prof. Clemens Bulitta förklarar hur bakterier kan upptäckas på ytor med hjälp av mätinstrument.Därför är det viktigt att ange mål eller resultat för bearbetningsprocessen och att utveckla validerade bearbetningsprocesser baserat på detta. Detta är dessutom något som tillverkarna själva måste göra och göra detta tillgängligt för användarna.
Regleras detta i standard ISO 17644 som du nämnde tidigare?
Ja, detta är i grunden instruktionerna för tillverkarna rörande förberedelseprocessen.
Hur ser kraven ut för förberedelseprocessen?
I princip ska alla hygien och infektionsförebyggande åtgärder vara kraftfulla, ändamålsenliga och effektiva, dvs. det ska inte finnas en benägenhet för fel, det ska inte kräva ytterligare arbete och ska ge ett effektivt resultat. Om en tvättunnel eller andra metoder utför detta kommer de säkerligen att vinna.
Vad anser du själv, kommer vi att behöva förbereda oss på pandemier, som nu med coronaviruset, i framtiden? Kan vi skydda oss själv från detta och om ja, hur då?
Den här typen av pandemier har alltid funnits och kommer att fortsätta finnas. Frekvensen kan kanske öka. Vi kan bara skydda oss själv om vi tittar närmare på systemet som helhet. Det finns One health-modellen, här väger man in det systemiska inbördes förhållandet mellan människor, djur, miljön och hälsa och detta beaktas tvärs över olika discipliner. Om man förstår hur sammanhangen ser ut så kan man, t.ex. förhindra att en patogen hoppar från en art till en annan och blir farlig. Om vi lyckas så har vi uppnått mycket.
Vi måste hitta sätt att kunna leva med pandemier, som vi har gjort nu med coronaviruset. Jag är imponerad av hur snabbt och hur mycket vi redan har lärt oss om viruset SARS-CoV2, vilket gör att vi kan hantera situationen på ett målinriktat sätt. Nerstängningen under våren var verkligen rätt sak att göra. Med den kunskap vi har tillgodogjort oss så är det nu möjligt att leva ett nästan normalt liv i många områden, förutsatt att man följer en del enkla hygienregler, som exempelvis AHA-reglerna (tysk förkortning för avstånd, handhygien, alltid skyddsmask) och luftar ut ordentligt, för att på så sätt bromsa spridningen av infektioner. Detta kan vara strategin. Vi måste bara hitta smarta sätt för detta, utan att skada och begränsa våra liv allt för mycket.
Prof. Clemens Bulitta
Hans motto: ”Dimidium facti, qui coepit, habet: sapere aude, incipe” ”
Den som har börjat är halvvägs klar; våga vara smart; börja!” (Horatius)
Prof. Bulitta har omfattande internationell erfarenhet och kunskap inom klinisk medicin, sjukvårdssektorn och medicintekniksektorn. Efter avslutade studier inom humanläkemedel i Heidelberg, USA och Schweiz, tog han examen på medicinfakulteten på Universitetet i Heidelberg. Efter studierna fortsatte han sin utbildning inom kirurgi på Accident Surgical University Hospital i Essen och General Surgical University Hospital i Mainz.
Från 1999 till 2001, arbetade Prof. Bulitta som forskare på Massachusetts General Hospital Harvard University i Boston, USA, som ett led i ett stipendium från GRA (forskarsammanslutning i Tyskland). I början av 2001 började han arbeta inom Siemens AG:s sjukvårdssektor. Initialt arbetade han som sjukvårdskonsult under flertalet år. Därefter har han innehaft olika ledningstjänster inom affärsutveckling, kliniskmarknadsföring och som produktchef för kirurgiområdet. Sedan 2010 ansvarar han för globala projekt och samarbetsstyrning inom angiografisystem i operationssalar, även kallat hybrid-operationssalar på Siemens.
År 2012 tilldelades han professuren för ”Diagnostic Systems and Medical Technology Management” på East Bavarian Technical University i Amberg-Weiden. Sedan sommaren 2014 är Prof. Bulitta direktör och akademisk rådgivare för kandidatutbildningen inom medicinteknik.
Sedan januari 2015 leder han det nybildade institutet för medicinteknik på East Bavarian Technical University i Amberg-Weiden.
Läs mer på: www.oth-aw.de/bulitta/ueber/
Online broschyr
Ladda ner intervjun med Prof. Clemens Bulitta här nedan.
