Fordonen arbetar mycket hårt, snabbt och tillförlitligt och rör sig genom hela produktions- och tillverkningsanläggningen som om de styrdes av magi. Det är inte så att alla bara pratar om förarlösa transportsystem, den här typen av lösningar blir allt vanligare på större produktionsanläggningar överallt. Tekniken har blivit betydligt mer användarvänlig och det är ganska enkelt för användaren att programmera en servicerobot.
Det är detta, och det generella behovet av automation, som gör förarlösa transportsystem så populära. Elektriska linjära ställdon från LINAK® används till många olika funktioner i mobila robotar, vanligtvis för att höja och sänka saker. Med proANT transportrobotar erbjuder det Berlin-baserade företaget InSystems Automation GmbH en hel plattform som kan specialanpassas efter kundernas krav. Transportsystemet proANT är konstruerat för laster mellan 30 och 1 200 kg.
Kristof Parz är chefsdesigner på InSystems och ställs ofta inför utmaningar att utveckla specialfordon som kan uppfylla kundernas krav. Nya proANT 654, byggd för transport av golvvalsar med behållare, behövde utrustas med höjdjustering. Roboten har en gaffelarm som placeras under golvvalsen, som lyfts tills valsen inte rör vid golvet.
”Vi använde LINAK ställdon till lyftmekanismen”, berättar Parz. Han övervägde aldrig att använda en hydraulisk lösning eftersom i fordon av den här storleken är det otroligt svårt att få plats med hydraulpump och andra delar som krävs i ett hydraulsystem. Även ett kompakt system ger väldigt begränsade fördelar jämfört med ett eldrivet system. Å andra sidan: styrning, positionering och miljöbalans tippar tydligt över åt ett elektriskt system. Den nödvändiga lyftkraften på 3 000 N och maximal lyftintervall på 65 mm ligger väl inom prestandaområdet för ett modernt elektriskt ställdon.
Säkerheten är mycket viktig
Det kan vara komplicerat att implementera säkerhet. Förarlösa transportsystem manövrerar i samma miljö som människor rör sig, vilket gör att man måste följa mycket specifika bestämmelser. I det här sammanhanget är exempelvis lyftbegränsning mycket viktigt. Om upptagningen blir för hög finns risken att systemet skadas och människor skulle kunna fara illa eller skadas.
LINAK erbjuder ställdon som ger feedback för olika signaler och positionsinformation. Till LA33, som används i proANT 654, finns både analog och digital positionsinformation för exakt positionering. Den interna ändlägespositionen används som nedre referenspunkt. När ställdonet når denna position avges en ändlägessignal. För det övre ändläget använder InSystems en extern sensor:
”Av säkerhetsskäl övervakas det övre ändläget av en extrasensor som är placerad utanför ställdonet. Vårt transportsystem rör sig på platser där det även arbetar människor. Därför måste vi använda två oberoende redundanssäkerhetssystem”, säger Kristof Parz.
I ett annat projekt var den unge designern tvungen att använda två elektriska ställdon som drevs parallellt för att kunna lyfta en valstransportör. Det var här som IC (Integrated Controller) versionerna från LINAK kom till sin rätt. Styrelektroniken för parallelldrivningen fanns redan inbyggd i ställdonen och en kompakt PCB för skenmontering tog hand om kommunikationen mellan de två ställdonen.
Utöver säkerhet så spelar även tillförlitlighet en viktig roll. För att dra full nytta av kostnadsfördelarna med automatisering av arbetsflöden måste tekniken fungera felfritt sett över lång tid.
”I den dagliga driften ska vårt transportsystem klara ojämnheter, vilket gör att det konstant utsätts för stötar och vibrationer. Detta innebär att inbyggda komponenter måste hålla mycket bra kvalitet. Vi kräver hög kvalitetsstandard på alla komponenter som vi använder i våra system, inklusive elektriska ställdon”, säger Kristof Parz.
