Bromsar till ställdon och deras betydelse för industrimaskiner

Här kan du fördjupa dig i olika sätt att bromsa ett industriellt linjärt ställdon, vilket är nödvändigt för att säkerställa att ställdonet håller sin position när strömmen är bortkopplad. I den här videon förklarar vår expert Hunter Stephenson grunderna.

Vad är syftet med att använda en broms i ett ställdon?

Syftet med att använda en broms i ett ställdon är att säkerställa att ställdonet förblir i det inställda läget när strömmen stängs av. Det finns tre olika sätt att säkerställa bromsfunktionen i ett ställdon. Endera så är ställdonet självlåsande, vilket innebär att det inte behövs någon broms för att bibehålla positionen när strömmen stängs av. Alternativt måste ställdonet utrustas med en inbyggd mekanisk eller elektrisk broms. LINAK® ställdon är antingen självlåsande eller har olika versioner av mekaniska bromsar.

Vilka är de olika typerna av mekaniska bromsar till ställdon?

Skivbromsen: Skivbromsen är normalt staplad direkt på spindeln, där skivorna kläms ihop runt spindeln för att stoppa rörelsen. Om bromsen placeras i direkt kontakt med spindeln utsätts den för både hög kraft och värme. Denna typ av broms är en slitdel som är konstruerad och testad för att matcha ställdonets livslängd. Bromsens placering direkt på spindeln bör också beaktas i förhållande till ställdonets inbyggnadsmått.
Enkelverkande broms: Den enkelverkande bromsen innehåller en intern fjäder, detta innebär att bromsen fungerar i en riktning – antingen tryckande eller dragande. För ett ställdon med denna typ av broms måste det specificeras om bromsen ska fungera i tryck eller i drag.
Dubbelverkande broms: En dubbelverkande broms är en mycket stark broms. Denna typ av broms är integrerad i LINAK^® industriställdon, eftersom deras höga effektivitet kräver en broms som säkerställer en hög självlåsningsförmåga. Ställdon med dubbelverkande broms kan köras i båda riktningarna utan att bromsen aktiveras så länge rörelsen kommer från elmotorn. Om rörelsen kommer från spindeln – i någon riktning – så aktiveras bromsen och håller ställdonet i läge.

Vad är självlåsningsförmåga i elektriska ställdon?

Självlåsning är ett av de viktigaste försäljningsargumenten för elektriska ställdon eftersom det förhindrar att ställdonet backar. I LINAK® ställdon definieras självlåsningsförmågan som att ställdonet kan köras med full belastning och arbetscykel och när det stoppas rör det sig maximalt en spindelrotation innan ställdonet låses i fullt stopp.

Det finns flera faktorer som påverkar ställdonets självlåsningsförmåga. Typen av spindel och spindelmutter, växellåda och bromskonstruktion samt likströmsmotorstyrning är bara några av de viktigaste konstruktionsöverväganden som påverkar ställdonets förmåga att klara belastningar när det stoppas.

Visste du att?

Bromsens position i ett ställdon påverkar vilken bromsstorlek och effekt som behövs.

Vid utveckling av ett nytt ställdon finns det begränsat utrymme för att lägga till en mekanisk broms i konstruktionen. Till exempel på spindeln, i anslutning till växlarna eller direkt på motorns rotationsaxel.

Ju längre bort bromsen är från spindeln desto mindre kraft krävs för att bromsa. Ändspelet kommer dock vanligtvis att öka. Därför måste dessa faktorer beaktas vid designen.

Teoretiskt sett skulle en broms placerad mellan ställdonets motor och växel vara ännu effektivare, eftersom den skulle minska ändspelet och kräva lägre krafter för bromsning.